Syftet med detta undervisningsmaterial är att ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om antisemitism både historiskt och idag. ”Antisemitism – då och nu” är ett digitalt undervisningsmaterial som eleverna når online.
I denna handledning hittar du korta filmer samt en sammanställning av frågor om varför det är viktigt att undervisa om antisemitism, hur detta material kan användas för att förebygga antisemitism, hur man kan bemöta elever som ser materialet som propaganda. Här får du även tips på hur du som lärare kan arbeta med tillgänglighet och anpassningar samt viktiga saker att tänka på kring riskerna när man arbetar med frågor som fördomar och stereotyper.
I handledningen hittar du även en sammanställning av tips på hur man arbetar med bilder, samt tre olika bildgallerier som är ordnade tematiskt. I handledningens senare del finner du en sammanställning av materialets alla frågor under respektive kapitel samt länkar med förslag på material om du vill fördjupa dig ytterligare.
Antisemitism är fortfarande idag ett allvarligt problem. Judar utsätts för fördomar, fientlighet, hat och attacker. Antisemitism och andra former av rasism har även negativa följder för den som bär på fördomarna, och utgör ett hot mot det demokratiska samhället. är dessutom ett hot mot hela vårt demokratiska samhälle. Därför är det allas ansvar att försöka motverka fördomar, rasism och diskriminering. En central del av skolans värdegrundsuppdrag är att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan är även en mötesplats som inte har någon annan motsvarighet i samhället, där eleverna får en chans att möta människor de troligen inte annars skulle möta, och där grunden läggs för att kunna diskutera svåra frågor tillsammans.
Med den digitala utvecklingen har nya sätt och kanaler att nå ut till ungdomar etablerats. Detta gör att våra elever idag kommer i kontakt med betydligt mer information än tidigare. På nätet och i sociala medier sprids bland mycket annat antisemitiska memes och propaganda med visuella budskap som ofta påstås vara en form av ironisk ”humor”, men som i själva verket är fulla av hat.
Exempelvis ser vi ofta grova och hatiska ”skämt” om Anne Frank användas i memes riktade mot just ungdomar. På nätet sprids dessutom konspirationsteorier som ofta använder sig av antisemitiska kodord. Här har skolan en mycket viktig roll i att ge alla barn möjligheten att känna igen och bemöta budskap som de kanske inte annars förstår den underliggande meningen bakom och som de tidigare har skrattat åt.
De flesta läromedel idag behandlar Förintelsen och kanske även antisemitism, men informationen är inte alltid särskilt utförlig och riskerar att förenkla svåra frågor. Med detta material vill vi ge bättre förutsättningar för att fördjupa sig i ämnet.
Utifrån materialet kan du som lärare knyta historiska fördomar och företeelser till aktuella världshändelser med exempel på sådant som eleverna själva ofta möter i sin vardag, inte minst på internet och sociala medier.
Genom videoklippet där vi får möta William, Rebecca och Willy, ges eleven möjlighet att möta människor med judisk identitet, något som många elever kanske aldrig har upplevt tidigare. Många ungdomar berättar idag, precis som Rebecca i filmen, att de inte öppet vågar visa sin judiska identitet. Att se och höra andra ungdomar prata om sina upplevelser är en central del i att skapa förståelse bland våra elever.
Ordlista
Materialet innehåller flera svåra begrepp, som förklaras utförligt i texten. Till materialet finns även en ordlista som behandlar flera av de begrepp som kan vara svåra att förstå. Ordlistan är möjlig att skriva ut och ha bredvid sig för att underlätta läsningen. Det kan underlätta för elevernas läsförståelse att tillsammans gå igenom begreppen innan ni börjar arbeta med texten.
EPA eller för flerspråkiga APE
Använd gärna olika stödmallar eller modeller för att underlätta och tydliggöra för eleven. En sådan modell är exempelvis EPA-metoden (enskilt, par och alla), som bygger på att eleverna först arbetar enskilt med texten, sedan i par, och till slut går ni alla tillsammans igenom texten. Men EPA kan även användas åt motsatt håll, alltså att du som lärare inleder med att gå igenom ett stycke av texten tillsammans med alla elever, för att därefter arbeta i par och till sist får eleven enskilt sammanfatta det centrala syftet med lektionen.
Sammanställning av frågor
Genom att i förväg gå igenom en aktuell fråga och syftet med lektionen med eleverna underlättar det inlärningen och genomförandet av uppgiften. Därför har vi sammanställt samtliga frågor i materialet för dig som lärare under rubriken ”Avstämningsfrågor”.
Lyssna på texten
För många elever kan det vara skönt att kunna lyssna på texten istället för att enbart läsa. Denna möjlighet finns genom den lilla gula ikonen med en högtalare strax till vänster om textstycket. Klicka på ikonen så kommer texten i uppläst format.
Som med allt material vi arbetar med i skolan idag behöver vi vara tydliga med hur man applicerar och hanterar källkritik och källtillit. För att uppfylla dessa krav finns i materialet en källförteckning samt en lista med referenser till samtliga bilder. Där framgår även att det är framtaget och författat av några av Sveriges främsta experter på frågor som rör antisemitism och Förintelsen.
Eftersom varje sammansättning av elevgrupper är unik kanske kan det vara en god ingång till lektionen att ställa en öppen fråga i klassrummet om eleverna tidigare har lärt sig något om Förintelsen, antisemitism eller judar? Om så är fallet, vart har de fått den informationen ifrån? Vilka källor uppfattar eleverna som trovärdiga?
Genom att sedan föra en öppen diskussion ges eleverna utrymme att delge sina eventuella tidigare erfarenheter. Som lärare kan du på detta sätt anpassa lektionens innehåll till gruppens dynamik och förkunskaper.
När man arbetar med ett så komplext ämne områden finns det en risk att man överför stereotyper och fördomar som eleven kanske inte tidigare har haft. Det är ändå viktigt att man som lärare inte undviker svåra frågor. Se till att följa upp och stämma av att lektionens syfte verkligen uppnås.
I materialet förekommer ett flertal kommentarer och urklipp från sociala medier med hatiska budskap. Det är därför bra att som lärare tillsammans med eleverna lyfta dessa kommentarer och gemensamt reda ut hur man kan se att dessa kommentarer ofta är konspirationsteorier, ”fake news” eller rent av brottet hets mot folkgrupp.
Att kunna skaffa sig fördjupade kunskaper om ämnet i en trygg miljö i skolan skapar en bättre grund för en öppen diskussion och förståelse baserad på kunskap och fakta. Risken är stor att eleverna förr eller senare kommer att stöta på antisemitism och rasism i sina liv, inte minst på nätet. Därför är det bättre om dessa fenomen kan diskuteras med hjälp av en påläst lärare i klassrummet som kan förklara den påverkan som propaganda har på människor.
För att kunna ta dessa diskussioner med eleven och motverka fördomar är det förstås viktigt att man som lärare känner sig trygg och insatt i ämnet. Därför fungerar ett material som detta inte bara som ett fördjupningsmaterial för eleven, utan kan även komplettera och användas för att bredda den kunskap som kollegiet på skolan redan besitter.
Den sammanfattning som inleder materialet bör ses som en introduktion, alltså inte ett material som räcker för att ge eleven tillräckligt djupa kunskaper om antisemitism. Men den kan med fördel användas för att väcka nyfikenhet eller bättre förståelse för vilka delar av materialet som kan vara särskilt intressanta att fördjupa sig kring.
Materialet lämpar sig för ämnesövergripande samarbeten där begrepps- och läsförståelse är viktiga inslag för att förstå den text som eleverna arbetar med. Likaså kan bilderna kopplas till bildanalyser och relevanta diskussioner om källkritik och källtillit. Därför kan det finnas många vinster i att hitta samarbetsområden med kollegor. Kanske kan ett samarbete mellan svenska, bild, historia, religion och samhällskunskap tillsammans skapa mer utrymme för att gå på djupet i detta material?
Att arbeta med bilder
Materialet innehåller flera bilder som uttrycker starka fördomar och stereotyper, därför är en bra tumregel att aldrig lämna eleven ensam med en bild. Det kan vara bra att som lärare gå igenom de bilder vi arbetar med och gemensamt i klassrummet diskutera hur bilders budskap kan påverka oss i vardagen.
Vid bildtolkning brukar man skilja mellan bildens grundbetydelse, denotation, och bildens bibetydelser, konnotationer.
Bildgallerier
Vi har samlat många av de bilder som förekommer i materialet i tre större gallerier med specifika teman. Dessa underlättar för dig som lärare och fungerar som en ingång till att diskutera och jämföra bilders budskap. Eftersom bilder visar starkt antisemitiska och fördomsfulla budskap är det bra att om lärare tillsammans gå igenom vad dessa bilder symboliserar och i vilket sammanhang de använts.
Här hittar du länkar samt ytterligare exempel på frågor som kan användas till respektive galleri. Använd gärna egna frågor som du finner relevanta i sammanhanget.
Bildgalleri 1: Antisemitisk propaganda genom historien
Bildgalleri 2: Antisemitiska konspirationsteorier om en judisk världskonspiration
Bildgalleri 3: Judisk identitet
Till respektive kapitel finns avstämningsfrågor som hjälper eleverna att reflektera och fundera över det aktuella avsnittet. Det kan vara bra att tillsammans med eleverna gå igenom frågan innan de får arbeta med texten, eller exempelvis applicera EPA-modellen som ett verktyg i arbetet med frågorna. I listan finns en översikt med alla aktuella frågor som förekommer i materialet.
Ibland kan det även vara bra att förtydliga ett arbetsområde med att beskriva syftet. Ett exempel på ett sådant syfte skulle kunna vara att du som lärare inför kapitel 6, om konspirationsteorier, förklarar för eleverna att syftet med lektionen är att bättre förstå hur konspirationsteorier uppkommer och varför de är populära. Ytterligare ett viktigt syfte skulle kunna vara att bättre förstå vilka konsekvenser dessa teorier kan ha för de grupper som pekas ut och för samhället i stort.
7. Antisemitism i debatten om Israel
I denna film ges exempel på vilka uttryck den nutida antisemitismen tar sig, på vilka sätt den drabbar judar, och vad som krävs för att bemöta och motarbeta den.
Titta gärna även i den kompletterande lärarhandledningen till det ordinarie materialet för ytterligare tips och information:
Förslag på fördjupande material kring den samtida antisemitismen och dess roll i sociala medier:
För fler förslag på hur du kan arbeta med bildanalys:
För att kunna föra bra diskussioner i klassrummet kan du hitta stöd kring svåra frågor i klassrummet:
