Judisk frigörelse och förtryck mot judar i Europa
Judarnas situation blev bättre
i vissa delar av Europa under 1800-talet.
De fick samma rättigheter som andra
och kunde vara mer delaktiga i samhället.
Men fientlighet och fördomar fanns kvar
och de blev starkare i slutet av 1800-talet.
Frihet, jämlikhet och broderskap
Många människor i Europa på 1800-talet
började tycka att tankarna från franska revolutionen
om frihet, jämlikhet och broderskap
för alla människor
var viktiga.
Situationen för judar blev därför bättre
i delar av Europa.
De behövde inte längre bo i getton.
Judar fick nu studera på universitet
och kunde vara med i samhället som andra medborgare.
Detta kallas ibland för den judiska emancipationen.
Emancipation betyder frigörelse, att bli fri.
Fientligheten fanns kvar
Judarnas liv blev bättre
på många platser under 1800-talet.
Men många människor tyckte
fortfarande illa om judar
och fientligheten blev starkare i slutet av århundradet.
Nationalism och felaktiga tankar om
att det finns olika ”raser” av människor
påverkade antisemitismen.
I Frankrike, Tyskland och Österrike till exempel
startades nationalistiska partier och tidningar
som var emot att judar hade samma friheter och rättigheter som andra.
Propagandan mot judar
sa att judar var en främmande och farlig
så kallad ”ras”.
Det påstods att judar inte borde få leva i Europas länder,
att de inte hörde hemma där.
Propagandan spred myter om att judar
i hemlighet försökte styra världen,
att de var ansvariga för ekonomiska kriser
och att judar ville förstöra landets kultur.
De som tyckte att moderniseringen av samhället
var något dåligt,
de sa att det var judarnas fel att samhället ändrades.
i flera länder under 1800-talet och 1900-talet.
Bilden visar den svenska judinnan Gerda Meyerson.
Hon och hennes syster Agda var med och påverkade
så att kvinnor i Sverige fick bättre arbetsvillkor.
Agda arbetade också med sjuksköterskornas situation
och att utbildningen blev bättre för dem.
Foto: Wikimedia Commons
Dreyfus-affären
Alfred Dreyfus var jude och kapten i den franska armén.
Han anklagades för att ha gett
hemlig information till tyska armén.
Han dömdes i domstol år 1894 till livstids fängelse.
Men bevisen i domstolen var falska
och Dreyfus var oskyldig.
Han dömdes därför att han var jude.
Rättegången ökade hatet mot judar i Frankrike.
Men rättegången startade också
ett motstånd mot judehat i landet.
En av motståndarna var författaren Émile Zola.
Han publicerade ett öppet brev tre år efter domen.
Brevet hade rubriken J´accuse
som betyder Jag anklagar
och hjälpte Alfred Dreyfus att få en ny rättegång.
Foto: Wikimedia Commons
Alfred Dreyfus fick en ny rättegång år 1899.
Han blev till slut helt frikänd.
Men de antisemitiska tankarna fanns kvar
i många delar av samhället i Frankrike.
Theodor Herzl och sionismen
Theodor Herzl var journalist i Österrike.
Han var en icke-religiös jude.
Herzl reagerade starkt på antisemitismen i Frankrike
under och efter rättegången mot Dreyfus.
Den antisemitism han såg i Frankrike och i Österrike
övertygade honom om att judarna måste ha en egen stat.
Han startade därför sionismen, en nationalistisk rörelse.
Sionismens mål var en egen stat för judarna.
Startade den nationalistiska rörelsen sionismen.
Målet var en egen stat för judarna.
Foto: Ephraim Moses Lilien / Wikimedia Commons
Pogromer i östra Europa
Livet för judarna i östra Europa blev svårare
i slutet av 1800-talet.
Den ryska tsaren Alexander II blev mördad år 1881.
Falska rykten spreds om att det var judarna som mördat tsaren.
Då ökade hatet och kampanjerna mot judar
och flera pogromer skedde i det ryska riket.
En pogrom är en stor
och våldsam aktion mot en folkgrupp.
Flera tusen judar mördades
eller tvingades att lämna sina hem.
Många judar flydde till länder i västra Europa
eller till Palestina.
Ännu fler judar flyttade till USA.
Från år 1880 till år 1917
utvandrade ungefär 2 miljoner judar från Ryssland
och andra länder i östra Europa
till USA.
från Ryssland och östra Europa i slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet.
Bilden visar en gata i New York.
Texten på skylten är på jiddisch,
språket som många judar talade i östra Europa.
Foto: New York City Municipal Archives
Myten om judar och kommunism
Många judar i östra Europa var fattiga och diskriminerade.
Flera av dem blev lockade av socialismens budskap om jämlikhet.
Några av judarna som blivit kommunister
hade viktiga roller i den ryska revolutionen år 1917.
Den antisemitiska propagandan använde detta
och sa att kommunismen var ett hot från judarna.
Myten om den judiska kommunismen
var en av de vanligaste myterna under 1900-talet.
om att kommunismen är ett hot från judar.
Affischen är från kriget mellan Polen och Sovjet
under åren 1920–1921.
Bild: Wikimedia Commons
”Sions vises protokoll”
Myten om en judisk världskonspiration spreds i
boken ”Sions vises protokoll”.
I boken anklagades judar för att konspirera om att styra världen.
Att konspirera är att i hemlighet planera något ont.
Boken publicerades i Ryssland omkring år 1903,
först i en tidning och senare som en bok.
Den är skriven på ett sätt
så att människor ska tro att den är skriven av judar.
Men det var inte sant.
”Sions vises protokoll” hade skrivits av ryska judehatare.
Det var känt ganska tidigt att boken inte är sann,
utan spred en lögn.
Men den blev ändå översatt till många olika språk
och spreds i många länder.
Den blev en av de viktigaste antisemitiska böckerna.
Nazisterna använde boken ”Sions vises protokoll”
under 1930-talet och 1940-talet i Tyskland.
Den är fortfarande viktig
för den antisemitiska propagandan
och myterna om judiska konspirationer.
Bokens innehåll sprids även idag i många länder.
översattes till många språk.
Bilden visar en svensk översättning av boken från år 1919.
Titeln är ”Förlåten faller”
som betyder att något som varit gömt nu syns.
blev viktiga idéer under slutet av 1800-talet.
Hur påverkade det antisemitismen?
