Fientligheten blir starkare
På medeltiden innan 1000-talet fanns det
många blomstrande judiska samhällen
i västra och centrala Europa.
Livet i samhällena var mycket aktivt
med köpmän, hantverkare, läkare och apotekare.
Men korstågen och pesten ändrade allt för judarna.
Korståg
Påven uppmuntrade korståg från slutet av 1000-talet.
Ett korståg var kristna militärer
som marscherade mot Jerusalem
för att ta tillbaka staden från muslimska härskare.
En del kristna ledare spred myten om att judar dödat Jesus
och under korstågen till Jerusalem
attackerades judar på olika platser i Europa.
I de två första korstågen
mördades många judar
i Frankrike och Tyskland.
Judiska samhällen förstördes nästan helt
i städer som Mainz och Köln till exempel.
Det tredje korståget var i slutet av 1100-talet.
Många judar blev då mördade i England.
Bilden är från Frankrike och målad på 1200-talet.
Bild: Wikimedia Commons
Diskriminering och fördomar
Judar var diskriminerade för sin religion.
Ett exempel är
att bara kristna fick vara medlemmar i ett skrå.
Skrån var föreningar för folk
som arbetade med samma yrke.
På så sätt var många yrken
förbjudna för judar att arbeta med.
De tvingades därför hitta andra arbeten som handel
och att låna ut pengar mot ränta till exempel.
Kyrkan förbjöd kristna att låna ut pengar
under 1100-talet och 1200-talet.
Men det var tillåtet för judar.
En del av pengarna som judar tjänade
var de tvungna att betala i särskilda skatter
till kungar och furstar.
Flera kristna fortsatte att låna ut pengar
trots att det var förbjudet för dem.
Judar och kristna lånade också pengar av varandra.
Efter 1200-talet var de flesta som lånade ut pengar
kristna handelsmän och finansiärer.
En finansiär är en person som lånar ut pengar till andra.
Men fördomen om judar som rika, snåla
och giriga
och att de utnyttjar andra människor
fanns kvar.
Fördomarna om judar och pengar
är fördomar som funnits under mycket lång tid.
Den myten finns fortfarande kvar idag.
Myten om ritualmord
Nya antisemitiska tankar och fördomar mot judar
började komma under 1100-talet och 1200-talet.
En fördom var myten om att judar dödar kristna barn
för att använda blodet i religiösa ritualer.
När den myten spreds i Europa ökade våldet mot judar
och judar blev ofta förföljda.
Myten om ritualmord har också funnits under lång tid
och finns fortfarande kvar i antijudisk propaganda idag.
Bilden är hämtad ur en tysk skrift från 1493.
Bild: Wikimedia Commons
Pesten i Europa
Sjukdomen pesten kom till Europa i mitten av 1300-talet.
En tredjedel av alla som bodde i Europa dog.
Människor på den tiden visste inte hur smitta sprids.
Fördomar om judar var vanliga.
Många sa därför att pesten var judarnas fel.
Det spreds falska rykten om att judar la gift i brunnarna
för att göra kristna sjuka med pest
och skada dem.
Därför blev judar jagade och brända på bål
på flera platser i Europa.
Många judiska församlingar förstördes helt.
Efter dessa händelser var många judar fattiga.
Judarna blev mycket illa behandlade.
Därför utvandrade många till områden i Polen
och senare till riket Polen-Litauen.
De som hade makten i området sa att judar var välkomna
och hoppades att judarna skulle hjälpa till
att förbättra områdets ekonomi.
Judarna fick ha kvar sin religion och sin kultur.
Men de fick inte äga mark.
Därför bodde många judar i byar och städer
där de kunde arbeta med handel och hantverk.
Byarna och städerna fick ett rikt religiöst judiskt liv.
Bilden är från en tysk skrift från år 1493.
Bild: Wikimedia Commons
Många judar mördades i Ukraina
Efter att judar flyttat till östra Europa
blev deras liv till en början bättre än i västra Europa.
Men det fanns också fientlighet och diskriminering.
I mitten av 1600-talet startade ett uppror
mot polska adelsmän i området som idag är Ukraina.
Under upproret mördades även flera tiotusen judar.
Polen och Litauen delades upp
av länder med mycket makt i slutet av 1700-talet.
Ett av dessa länder var Ryssland.
Rysslands tsar bestämde att judar måste bo
i särskilda avgränsade områden i landet.
Polen och Litauen
Ungefär 3 miljoner judar levde i Polen innan år 1939.
Judarna var 10 procent av den polska befolkningen.
En tredjedel av alla människor var judar
i huvudstaden Warszawa.
Det fanns flera judiska partier och organisationer.
En stor grupp judar bodde också i Litauen.
De flesta judar i Polen och Litauen mördades
av nazisterna under Förintelsen.
Mycket få judar överlevde
och den judiska kultur
som funnits i flera hundra år förstördes.
Krakow
Staden Krakow i Polen var en viktig plats för judar
från 1500-talet och framåt.
Här kunde judar studera den judiska bibeln Tanach.
Det fanns synagogor och judiska skolor.
Under vissa tider levde kristna och judar
mest i fred med varandra.
Men det fanns också tider
när det var mycket våld och förföljelse mot judar.
En fjärdedel av befolkningen i Krakow
var judar i början av 1930-talet.
Nazisterna mördade nästan alla av dessa judar
under andra världskriget.
Filmen Schindler´s List från år 1994
berättar om det judiska gettot i Krakow
och om arbetslägret och koncentrationslägret Plaszow.
Få judar bor i Krakow idag.
Men intresset för stadens judiska historia
har ökat de senaste åren.
Varje år har staden numera en judisk kulturfestival
som människor från Polen och andra länder besöker.
före andra världskriget.
Foto: The National Archives in Krakow
Ge tre exempel.
Judisk frigörelse och förtryck mot judar i Europa
Judarnas situation blev bättre
i vissa delar av Europa under 1800-talet.
De fick samma rättigheter som andra
och kunde vara mer delaktiga i samhället.
Men fientlighet och fördomar fanns kvar
och de blev starkare i slutet av 1800-talet.
Frihet, jämlikhet och broderskap
Många människor i Europa på 1800-talet
började tycka att tankarna från franska revolutionen
om frihet, jämlikhet och broderskap
för alla människor
var viktiga.
Situationen för judar blev därför bättre
i delar av Europa.
De behövde inte längre bo i getton.
Judar fick nu studera på universitet
och kunde vara med i samhället som andra medborgare.
Detta kallas ibland för den judiska emancipationen.
Emancipation betyder frigörelse, att bli fri.
Fientligheten fanns kvar
Judarnas liv blev bättre
på många platser under 1800-talet.
Men många människor tyckte
fortfarande illa om judar
och fientligheten blev starkare i slutet av århundradet.
Nationalism och felaktiga tankar om
att det finns olika ”raser” av människor
påverkade antisemitismen.
I Frankrike, Tyskland och Österrike till exempel
startades nationalistiska partier och tidningar
som var emot att judar hade samma friheter och rättigheter som andra.
Propagandan mot judar
sa att judar var en främmande och farlig
så kallad ”ras”.
Det påstods att judar inte borde få leva i Europas länder,
att de inte hörde hemma där.
Propagandan spred myter om att judar
i hemlighet försökte styra världen,
att de var ansvariga för ekonomiska kriser
och att judar ville förstöra landets kultur.
De som tyckte att moderniseringen av samhället
var något dåligt,
de sa att det var judarnas fel att samhället ändrades.
i flera länder under 1800-talet och 1900-talet.
Bilden visar den svenska judinnan Gerda Meyerson.
Hon och hennes syster Agda var med och påverkade
så att kvinnor i Sverige fick bättre arbetsvillkor.
Agda arbetade också med sjuksköterskornas situation
och att utbildningen blev bättre för dem.
Foto: Wikimedia Commons
Dreyfus-affären
Alfred Dreyfus var jude och kapten i den franska armén.
Han anklagades för att ha gett
hemlig information till tyska armén.
Han dömdes i domstol år 1894 till livstids fängelse.
Men bevisen i domstolen var falska
och Dreyfus var oskyldig.
Han dömdes därför att han var jude.
Rättegången ökade hatet mot judar i Frankrike.
Men rättegången startade också
ett motstånd mot judehat i landet.
En av motståndarna var författaren Émile Zola.
Han publicerade ett öppet brev tre år efter domen.
Brevet hade rubriken J´accuse
som betyder Jag anklagar
och hjälpte Alfred Dreyfus att få en ny rättegång.
Foto: Wikimedia Commons
Alfred Dreyfus fick en ny rättegång år 1899.
Han blev till slut helt frikänd.
Men de antisemitiska tankarna fanns kvar
i många delar av samhället i Frankrike.
Theodor Herzl och sionismen
Theodor Herzl var journalist i Österrike.
Han var en icke-religiös jude.
Herzl reagerade starkt på antisemitismen i Frankrike
under och efter rättegången mot Dreyfus.
Den antisemitism han såg i Frankrike och i Österrike
övertygade honom om att judarna måste ha en egen stat.
Han startade därför sionismen, en nationalistisk rörelse.
Sionismens mål var en egen stat för judarna.
Startade den nationalistiska rörelsen sionismen.
Målet var en egen stat för judarna.
Foto: Ephraim Moses Lilien / Wikimedia Commons
Pogromer i östra Europa
Livet för judarna i östra Europa blev svårare
i slutet av 1800-talet.
Den ryska tsaren Alexander II blev mördad år 1881.
Falska rykten spreds om att det var judarna som mördat tsaren.
Då ökade hatet och kampanjerna mot judar
och flera pogromer skedde i det ryska riket.
En pogrom är en stor
och våldsam aktion mot en folkgrupp.
Flera tusen judar mördades
eller tvingades att lämna sina hem.
Många judar flydde till länder i västra Europa
eller till Palestina.
Ännu fler judar flyttade till USA.
Från år 1880 till år 1917
utvandrade ungefär 2 miljoner judar från Ryssland
och andra länder i östra Europa
till USA.
från Ryssland och östra Europa i slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet.
Bilden visar en gata i New York.
Texten på skylten är på jiddisch,
språket som många judar talade i östra Europa.
Foto: New York City Municipal Archives
Myten om judar och kommunism
Många judar i östra Europa var fattiga och diskriminerade.
Flera av dem blev lockade av socialismens budskap om jämlikhet.
Några av judarna som blivit kommunister
hade viktiga roller i den ryska revolutionen år 1917.
Den antisemitiska propagandan använde detta
och sa att kommunismen var ett hot från judarna.
Myten om den judiska kommunismen
var en av de vanligaste myterna under 1900-talet.
om att kommunismen är ett hot från judar.
Affischen är från kriget mellan Polen och Sovjet
under åren 1920–1921.
Bild: Wikimedia Commons
”Sions vises protokoll”
Myten om en judisk världskonspiration spreds i
boken ”Sions vises protokoll”.
I boken anklagades judar för att konspirera om att styra världen.
Att konspirera är att i hemlighet planera något ont.
Boken publicerades i Ryssland omkring år 1903,
först i en tidning och senare som en bok.
Den är skriven på ett sätt
så att människor ska tro att den är skriven av judar.
Men det var inte sant.
”Sions vises protokoll” hade skrivits av ryska judehatare.
Det var känt ganska tidigt att boken inte är sann,
utan spred en lögn.
Men den blev ändå översatt till många olika språk
och spreds i många länder.
Den blev en av de viktigaste antisemitiska böckerna.
Nazisterna använde boken ”Sions vises protokoll”
under 1930-talet och 1940-talet i Tyskland.
Den är fortfarande viktig
för den antisemitiska propagandan
och myterna om judiska konspirationer.
Bokens innehåll sprids även idag i många länder.
översattes till många språk.
Bilden visar en svensk översättning av boken från år 1919.
Titeln är ”Förlåten faller”
som betyder att något som varit gömt nu syns.
blev viktiga idéer under slutet av 1800-talet.
Hur påverkade det antisemitismen?
Judarna i Sverige
Kristendomen tog med fördomar om judar till Sverige
flera hundra år innan judar bodde i landet.
Länge var det också förbjudet för judar att invandra
för att man tyckte att de hade fel religion.
Det var kung Gustav III
som bestämde i slutet av 1700-talet
att judar fick ha kvar sin religion
och att de fick starta församlingar i Sverige.
Kungen hoppades
att den svenska ekonomin skulle bli mer modern
om judar fick invandra till vårt land.
utan att behöva byta religion från judendom
till kristendom.
Han invandrade från Tyskland år 1774.
Aaron Isaac startade sedan i Stockholm
den första judiska församlingen i Sverige.
Bild: Judiska museet i Stockholm
De första judarna som flyttade till Sverige
kom från Tyskland.
Men de hade inte samma rättigheter som andra svenskar.
Vad de fick göra och inte fick göra
stod i det som kallades judereglementet.
De fick till exempel inte gifta sig med kristna
och under lång tid fick de bara bo i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Karlskrona.
Judereglementet togs senare bort och diskrimineringen minskade.
År 1870 fick judar samma rättigheter som andra svenskar.
Flera judiska familjer bodde i kvarteret.
Bild: Bertil Neuman.
Det har alltid bott få judar i Sverige.
År 1880 bodde ungefär 3 000 judar i vårt land.
I början av 1900-talet invandrade
ett par tusen judar till Sverige
från diskriminering och förtryck i östra Europa.
Många judar försökte fly från nazisterna i Tyskland
under 1930-talet.
Sverige och de flesta andra länder ville inte ta emot fler än ett fåtal.
Endast 3 000 av dem släpptes in i landet.
Antisemitiska personer i Sverige sa att
de judiska flyktingarna var ett stort hot mot vårt land.
Budskapet använder fördomen
att judar alltid försöker utnyttja andra människor
för att tjäna pengar.
Därför menade man att alla borde bojkotta
judiska affärsmän och företag i Sverige.
Under andra världskriget
Sverige tog emot flera tusen judar från Norge och Danmark
under andra världskriget.
Efter kriget kom flera tusen judar till Sverige
som överlevt nazisternas koncentrationsläger.
Många av dessa judar lämnade sedan Sverige.
Men det fanns också judar som stannade kvar.
Ungefär 2 700 polska judar kom till Sverige
som flyktingar under åren 1968 till 1972.
Judar var förföljda i Polen.
Landet var under den tiden ett kommunistiskt land
där regeringen spred antisemitism.
Judar i Sverige idag
Ungefär 20 000 judar bor i Sverige idag.
Det finns judiska församlingar i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Helsingborg.
Foto: Judiska församlingen i Stockholm
Idag bor ungefär 20 000 judar i Sverige.
Kan du ge exempel på tre tillfällen då judar invandrat till Sverige.
Beskriv varför judarna invandrade just då?
