
Svensk flyktingpolitik
Sverige och de flesta andra länder ville under lång tid
inte ta emot judar som flydde från nazisterna.
Från år 1933 och till början av andra världskriget år 1939
fick bara 3 000 judar komma till Sverige.
De flesta flyktingar som ville komma till Sverige
fick inte komma in i landet under den här tiden.
Många svenskar var oroliga för
att arbetslösheten skulle öka
om flyktingarna blev för många.
Men det fanns också antisemitism i Sverige
som påverkade att vissa människor inte ville
att judar på flykt skulle få komma till Sverige.
En del svenskar protesterade mot denna politik
och sa att Sverige måste göra mycket mer
för att hjälpa människor som nazisterna förföljde.
Sverige stod utanför andra världskriget.
Tyskland ockuperade Norge och Danmark våren 1940,
men tyskarna ockuperade inte Sverige.
Sverige ändrade sin politik om flyktingar efter en tid.
I slutet av år 1942 öppnade Sverige gränserna
för norska judar som flydde från
att bli deporterade av nazisterna,
alltså skickade till förintelseläger.
När tyskarna skulle deportera danska judar hösten 1943
öppnade Sverige gränsen mot Danmark.
7 200 av 8 000 danska judar fick hjälp
av danska och svenska fiskare att fly till Sverige.

Bilden är från ett möte som svenska nazister arrangerade
på Östermalmstorg i Stockholm i februari år 1939.
Foto: Aftonbladet
som flydde från nazisterna under 1930-talet.
Varför?

Aldrig mer?
Efter kriget bildade flera av världens länder tillsammans
den nya organisationen Förenta nationerna, FN
den 24 oktober 1945.
FN:s uppgift är att arbeta för fred och säkerhet
och de flesta av världens länder blev medlemmar.
Mänskliga rättigheter
År 1948 kom länderna i FN överens om att
arbeta för att hindra nya folkmord
och för att straffa dem som gör sådana brott.
Tillsammans bestämde de om dokumentet
den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Dokumentet kallas också
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Deklarationen talar om vilka rättigheter
som alla människor i hela världen ska ha.
Några exempel på rättigheter är:
- Alla människor är födda fria.
De har samma värde och samma rättigheter. - Alla har rätt att känna sig säkra i sitt liv.
Ingen får utsätta dig för våld eller hot. - Ingen får plåga eller misshandla någon annan
eller behandla eller straffa hen
som om hen inte är en människa eller är värdelös. - Lagarna ska gälla lika för alla människor.
- Alla människor har samma rätt till skydd av lagen.
- Alla har rätt att tro på vilken religion de vill.
- Alla har rätt att tycka vad de vill
och säga vad de vill
om till exempel politik och religion.

med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Hon blev USA:s representant i FN år 1946.
Eleanor var gift med
den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt.
Foto: Franklin D. Roosevelt Library
Inför rätta
Några av de nazistiska ledarna
blev dömda i rättegångar efter andra världskriget.
Men de flesta fick aldrig något straff.
I den tyska staden Nürnberg
skapade USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen
en internationell domstol mot krigsbrott
efter kriget.
Domstolen kallades
den internationella krigsförbrytardomstolen.
24 nazistiska ledare blev åtalade under åren 1945-1946
för olika brott under andra världskriget.
Brotten var till exempel brott mot freden
och brott mot mänskligheten.
Tolv av de åtalade fick dödsstraff och hängdes.
Tre blev inte dömda.
De övriga fick långa fängelsestraff.

var åtalade vid den internationella krigsförbrytardomstolen
i Nürnberg åren 1945-1946.
Foto: Wikimedia Commons
Efter rättegångarna i Nürnberg
var det fler rättegångar
mot nazister som deltagit i folkmordet på judar
eller gjort andra brott under andra världskriget.
Efter dessa rättegångar sa flera länder
att det måste finnas en internationell domstol.
En sådan domstol ska döma i krigsbrott,
folkmord och brott mot mänskligheten.
Men det dröjde många år
innan världen fick en sådan domstol.
År 1993 skapade FN
en internationell krigsförbrytardomstol
för brott under kriget i före detta Jugoslavien.
Året efter fanns en liknande domstol
för brott under kriget i Rwanda.
År 2002 startade FN den första permanenta
internationella krigsbrottsdomstolen.
Den ligger i Haag i Holland.
123 av världens länder samarbetar med domstolen.
Men vissa länder,
som USA, Ryssland, Kina, Indien, Israel och Iran,
samarbetar ännu inte med den.
Folkmord och mord på etniska eller religiösa grupper
har fortsatt i flera länder också efter andra världskriget.
Några exempel på länder är Kambodja, Rwanda,
före detta Jugoslavien, Sudan, Syrien, Irak,
Demokratiska republiken Kongo och Burma.
I konflikterna i dessa länder har till exempel
brotten mot kvinnor varit särskilt grova.
Där har många kvinnor blivit våldtagna.
trots att många av världens länder lovat att stoppa dem.
Kan du ge några exempel på sådana brott?
SS-officeren Eichmann
Adolf Eichmann var SS-officer
i nazisternas Tyskland under andra världskriget.
SS var dödspatruller som mördade
för nazisterna oönskade människor.
Eichmann ansvarade för att judar skickades
till koncentrationsläger och förintelseläger
från de områden som Tyskland hade ockuperat.
Eichmann flydde till Argentina efter kriget.
Men han hittades år 1960
och blev åtalad i domstol i Israel året därefter.
Adolf Eichmann dömdes till döden
för brott mot mänskligheten
och mot det judiska folket.
Rättegången mot Eichmann ökade kunskapen om
hur stora nazisternas brott var.
Tidningar och TV informerade om rättegången.
De rapporterade om förhören med Eichmann
och om berättelserna från judar som överlevt Förintelsen.

Foto: Government Press Office (Israel)
Anne Frank
Den judiska familjen Frank lämnade sitt hem i Frankfurt
efter att nazisterna fick makten i Tyskland år 1933.
De flyttade till Amsterdam i Holland
i början av år 1934.
Tyskland ockuperade Holland år 1940
och livet för judar i Amsterdam blev farligt.
Familjen Frank gömde sig därför i juli 1942
och levde gömda i två år.
Nazisterna hittade familjen i augusti 1944
och skickade dem till Auschwitz.
Dottern Anne Frank skrev dagbok
när familjen levde gömda.
En person som hjälpte familjen att vara gömd
tog hand om Annes dagbok.
Så här skrev Anne Frank i sin dagbok den 9 oktober 1942:
”Våra många judiska bekanta blir hämtade gruppvis. Gestapos behandling av dessa människor är allt annat än finkänslig, de blir forslade i boskapsvagnar till Westerbork, det stora judelägret i Drenthe. Miep berättade om någon som har rymt från Westerbork. Westerbork måste vara fruktansvärt. […] Om det är så illa redan i Holland, hur ska de då leva i dessa fjärran och barbariska trakter dit de sedan skickas vidare? Vi tar för givet att de flesta blir mördade. Engelska radion talar om gasning…”
Anne dog i koncentrationslägret Bergen-Belsen år 1945
när hon var 15 år gammal.

Foto: Anne Frank House
Raoul Wallenberg
Nazisterna och deras medhjälpare mördade
under åren 1944 till 1945
över en halv miljon judar i Ungern.
Men Raoul Wallenberg och en grupp svenska diplomater
lyckades rädda flera tio tusen ungerska judar
tillsammans med Röda Korset.
Judarna fick särskilda pass som gav ett tillfälligt skydd.
Den sovjetiska säkerhetspolisen
förde bort Raoul Wallenberg i januari 1945.
Han blev fånge i Lubjanka-fängelset i Moskva.
Vad som sedan hände med Raoul Wallenberg
vet vi fortfarande inte.
Raoul Wallenberg har efter kriget blivit en symbol
för medmänsklighet
och för kampen mot nazisternas folkmord.
Många städer över hela världen har därför
gator och torg med Raoul Wallenbergs namn.

Så här såg passen ut
som Raoul Wallenberg och hans medhjälpare
gav till ungerska judar.
Foto: Karl Gabor

Foto: Wikimedia Commons
De ”vita bussarna”
Svenska och danska Röda Korset lyckades rädda
ungefär 20 000 fångar från tyska koncentrationsläger
i slutet av andra världskriget år 1945.
Ledaren för arbetet var Folke Bernadotte.
Fångarna fick åka med buss till Sverige.
Bussarna var vita till färgen
och kallas därför ”vita bussarna”.
De flesta fångar som räddades
var från Norge, Danmark och Polen.
Men svenska kvinnor som varit gifta med tyskar
och deras barn räddades också.
En tredjedel av fångarna var judar.
Efter kriget kom ytterligare
ungefär 10 000 judar till Sverige.

Bilden är från Danmark år 1945.
Foto: Röde Kors i Danmark