Fördomar och hat mot judar kallas antisemitism.
Du får lära dig mer om antisemitism förr i tiden och
idag i det här materialet.
Du får också veta vad du kan göra för att arbeta
mot spridning av fördomar och hat.
Du är nu på materialets startsida.
När du har läst startsidan kan du fortsätta i materialet.
I den korta filmen här nedan får du information om
vad materialet handlar om.
Filmen finns med text på svenska,
engelska, arabiska och somaliska.
De flesta känner till nazisternas folkmord på judar
under andra världskriget.
Men fördomar och hat mot judar finns fortfarande
idag och det är ett allvarligt problem.
Myter om judiska konspirationer sprids på internet.
Politiska grupper med extrema åsikter
sprider hat mot judar.
I flera länder har attackerna mot judar ökat.
I den korta filmen här nedanför berättar
William, Rebecca och Willy
om vad judisk identitet betyder för dem
och om den antisemitism som finns.
Judisk religiös lag säger att en person är jude
om hen är född av en judisk mor
eller om hen har konverterat,
alltså bytt sin religion till judendom.
Men judisk identitet kan betyda olika
för olika människor.
För en del judar är det en religiös identitet.
För andra är det en kulturell eller nationell identitet.
Judarna levde från början
i det område som är Israel och Palestina idag.
Det har levt judiska minoriteter i Europa
i mer än 2 000 år.
Judar har bott i Sverige sedan slutet av 1700-talet.
Ungefär 20 000 judar bor i Sverige idag.
Judar har blivit diskriminerade och förföljda i Europa
under många hundra år.
Den kristna kyrkan anklagade judarna för att ha dödat Jesus.
Under medeltiden spreds falska rykten om
att judar dödade kristna barn i religiösa ritualer
och att de lagt gift i vattenbrunnarna
så att människor fick sjukdomen pesten.
Pesten kallades också för digerdöden.
De falska ryktena påverkade många som hade makt
och andra människor att mörda eller jaga bort judar.
Antisemitism bygger på fördomar och myter.
Många av dem är gamla
och har levt vidare under historien.
Fördomarna och myterna har förändrats vid olika tider
för att passa nya politiska händelser och situationer.
Tankar om nationalism och rasism
påverkade antisemitismen under 1800-talet och 1900-talet.
Antisemitisk propaganda beskrev judar
som en främmande och farlig folkgrupp eller ”ras”
som inte hörde hemma i europeiska länder
trots att judar bott i Europa i många hundratals år.
Nu spreds också myten
om att judar i hemlighet
försökte att ta över makten i hela världen.
Nazisterna i Tyskland använde
alla dessa fördomar och myter
för att kunna förfölja judar.
Antisemitism var vanlig i många europeiska länder
när andra världskriget startade.
Fördomar mot judar var vanliga i Sverige också.
Men det fanns människor som inte trodde på lögnerna
och försökte arbeta mot hatet.
Idag är antisemitism ett allvarligt problem igen.
Den har blivit tydligare i Sverige, Europa och i USA.
Antisemitism är också vanlig i Mellanöstern och i Nordafrika.
Fördomar och hat mot judar idag kan finnas
på många olika platser,
i skolan och på internet till exempel.
Den mest extrema antisemitismen finns
i extrema grupper som politiskt är till höger
och i extrema islamistiska grupper.
Antisemitismen innehåller fortfarande gamla fördomar om
att judar är rika, snåla och har stor makt.
Många antisemitiska bilder visar judar som onda personer
med krokiga näsor och som hotar världen.
Myten om att judar konspirerar att ta över världen
är fortfarande mycket viktig i antisemitisk propaganda.
Det är vanligt med budskap om
hur judar har stor makt över politik, banker, media
och i hemlighet styr nästan allt som händer i världen.
Det finns de som sprider antisemitiska myter
om att Förintelsen aldrig har hänt.
Myten säger att Förintelsen är en lögn
som judar hittat på
för att bli rika och för att öka stödet för landet Israel.
I en del länder är det förbjudet eller inte accepterat
att visa sitt hat av judar och att visa sin rasism.
Därför är kodord vanliga i antisemitisk propaganda.
Kodorden kan vara ord som ”sionister”, ”globalister”,
”Rothschild” och ”kulturmarxister”.
Ord som ”illuminati” och den nya världsordningen”
kan också vara kodord.
Att kritisera landet Israels politik är inte antisemitism.
Men ibland finns fördomar och hat mot judar
med i debatter om Israel.
Så är det till exempel när judar som inte bor i Israel
blir attackerade och ges skulden för Israels politik.
Ett annat exempel är när kritiken mot Israel
använder antisemitiska bilder
eller fördomar om judar.
Judar har blivit diskriminerade och förföljda
på grund av antisemitism under många hundra år.
Det mest extrema exemplet är
de tyska nazisternas folkmord på nästan 6 miljoner judar
under andra världskriget.
Men dagens antisemitism har också
allvarliga konsekvenser för judar.
Den leder till hat och våld.
Många judar känner sig otrygga och rädda.
Antisemitismen är också negativ
för den som har fördomar om judar.
Den som tror på att det är judiska konspirationer
som kontrollerar politiken, ekonomin och medierna
förstår inte hur samhället och världen fungerar.
Då förstår personen inte det som händer
på ett klokt sätt
och kan därför inte göra kloka val.
Du kan på olika sätt hjälpa till
att arbeta mot fördomar och hat mot judar.
Lär dig mer om antisemitism
och antisemitismens historia.
Du kan klicka på rutorna här nedan
eller klicka i menyn
för att lära dig mer om antisemitismen förr och idag.
Där finns mer information om olika fördomar
och konspirationsteorier.
Du kan läsa mer om vilka konsekvenser
hatet mot judar har haft i historien
och fortfarande har idag.
Du kan också säga ifrån när någon sprider
fördomar och myter om judar.
Förklara att fördomarna inte är sanna.
De är ett hot både mot judar
och mot demokratin i vårt samhälle.
Säg nej till alla typer av fördomar och rasism.
Om fördomar mot en grupp är accepterade
är risken stor att fördomar mot andra grupper
också blir accepterade.
Att kalla sig antirasist
innebär att man är emot rasism
mot alla grupper.
Man kan inte tycka att hat
mot några grupper är okej
om man kallar sig antirasist.
